Koutoubiamoskén i Marrakech

Koutoubiamoskéns minaret är stadens mest framträdande landmärke där den höjer sig över allt annat, och den har alltid varit det första besökare ser när de närmar sig Marrakech på håll. Det passar väldigt bra, eftersom moskén inte bara är stadens viktigaste helgedom utan även en av de äldsta byggnaderna – den uppfördes år 1158, inte långt efter det att staden Marrakech grundades.

Arkitekten bakom Koutoubiamoskéns minaret ritade senare Hassantornet i den marockanska huvudstaden Rabat, och Giralda i Sevilla. Precis som med nästan alla moskéer och helgedomar i Marocko är det tyvärr förbjudet för andra än muslimer att besöka moskén.

Namnet betyder Bokhandlarnas moské och syftar på den lilla handskriftsmarknad som en gång i tiden fanns i området, där moskébesökarna kunde köpa religiösa skrifter.

Intill Koutoubiamoskén ligger ruinerna efter en äldre moské från omkring 1147. Man kan tydligt se socklarna från bönepallens pelare, vilka skyddas av ett staket. Ruinerna grävdes ut av marockanska arkeologer.

Söder om moskén ligger det en trädgård med palmer och lövträd, figurklippta häckar och färggranna rosor.

Att stadens silhuett alltjämt domineras av Koutoubiamoskéns minaret beror främst på en lag som instiftades av stadens franska kolonialherrar (1912–1956). De bestämde att ingen byggnad i den gamla stadskärnan, medinan, fick nå högre än palmerna, och att ingen byggnad i den nya staden fick vara högre än Koutoubiamoskéns minaret. Den här regeln gäller än i dag.

Tyvärr är det bara troende muslimer som har möjlighet att njuta av den storslagna utsikten från byggnadens tak.